Vi träffades uppe i Häradsskogen och plockade blåbär som galningar. Kinston var här och hälsade på och det var en strålande vacker dag
Gammhunden sascha som var på besök från grannen blev helt till sig och lekte, jag har inte sett henne leka på 4 år.
Valpen heter Deminas Kingston, 12 veckor.
Det var andra gången jag och finnen var ute och försökte hitta pelarsalen. Vi lyckades komma från andra hållet den här gången med och travade runt parkeringen i en stor lov för att se om vi kunde hitta nåra stora tallar. Men icke.
Älgbajs däremot, massor. Så mycket så vi skulle kunna sälja.
Vi åkte därifrån.
En skylt till mötte oss mot Gysingägen och då kom jag ihåg att vi sett den förra gången med. Finnen är blond.
Jag med.
Det var iallafall gigantiska tallar och oerhört aktiva myggor. Så ut ur bilen, titta, titta, gå,gå, fota, tillbaka till bilen och fintade bort myggorna.
Vi var på Strängnäs brukshundsklubb för att hejja fram Flamma och Stina men lyckades komma försent. Tack Karin Jonsson för dom fina bilderna!
Noni hjälpte rasmus att hålla lite ordning. Vi var förbi brukshundsklubben på Söndagen och jag är glad att jag inte kom med på efteranmälan, det var kalabalik under platsligget, tråkigt för flamma för det skärrade upp matte och dom bröt. Poängen var dock jättefina ändå och det bådar gott för framtiden.
Debuten avklarad.
och det gick som väntat, jag ska inte tråka med detaljer men ett noterbart resultat är 10an i platsliggning och 8,5 i inkall (nerdrag för lov bakom ryggen på mig).
Risigast är nollan(en av tre) i HOPP. Kom igen... Jag har inte ens tränat det på slutet för jag har varit så säker.
That sux
men jag är nöjd ändå
Vi ska tävla imorgon på heby brukshundsklubb och det ska bli jätteroligt, vi tränade sista gången för Marie i Torsdags (tack igen!) och det gick hyfsat bra tills sista momentet, apport då hon inte längre kunde sitta utan smalt ihop till en hög vid mina fötter. Det bådar inte gott! Men jag har inte så stora förväntningar. Jag förmodar att jag kommer få en blackout.
Det var andra gången med gänget och det gick mycket bättre, jag var bättre , hon var lugnare och tog spåren jättefint. Jag och Maria har tränat ett spår mellan förra gången och nu , det gick så där för mig, jag var inte på humör och shanti var hetsig och otålig. Men det är historia nu. Jag var nöjd med budföringen och hon var inte den enda av hundarna som vek av mot vittringen av spåren som var lagda men med lite lock och pock så skötte hon sig bra.
Hela gänget fick hälsa, minischnauzern, Kira, Akkra och Nonie. Kira lappade till stackars Akkra, kom igen tanten! nu leker vi. Akkra ville inte leka, Nonie krumbuktade sig och visade underkastelse och var mer högt än lågt. Sen tandemspårade dom en stund och sen var det kväll.
Det var jätteroligt, jag hade låst in mina nycklar ( förvånad, någon som känner mig?) så jag började gå mot Marias stall. Det är rätt långt men det var tyst och lugnt på vägen. Så jag hann definitivt rasta henne på vägen. Hon bajsade ändå på plan. Pinsamma hund.
Maria körde sina grejjer, sen kommenderade hon mig och jag snurrade fel och när jag tänkte på vad jag skulle göra så pysslade nonie med nått helt annat och när jag hade hennes uppmärksamhet så kom jag inte ihåg vad jag höll på med. Hopp är fortfarande starkaste grenen men inkallning är tätt efter, fritt följ stundvis bra ( när matte e duktig) stå uselt och ligg med dubbelkommando än så länge.
Så ligger det till.
Oj oj. Vi var i åkersberga och hälsade på giffy. Hon äger sin familj, på gott och ont. Hon äger definitivt köket, allrummet , hallen, tv rummet, trädgården, alla kottarna och alla pinnarna. Och husse och matte. Det måste vara ansträngande att vakta så mycket och hela tiden. Så jag började med att äga pinnarna och det funkade jättebra tillslut. Körde Maries trick som hon hade på Aragon och Sandra. Att den förlorade i värde så fort hon tog den och den andra pinnen jag hade i handen var pinnen som gällde. Det är oslagbart. Det funkade att gå ner till vattnet, en bit så var dom tvugna att gå bakom, Giffy är ju hemma så hon stack före så jag och nonie körde lite lydnad åt andra hållet. Hon kom som ett skott när hon upptäckte att hon var ensam. Det blev lite cesar millan schht och sen hade jag två lugna hundar bakom mig ner till vattnet.
Jag gjorde ett misstag på väg därifrån, dom går fint bakom och jag släpper iväg med ett varsågod utan att ha fri sikt och jag hade glömt att giffy rusar rakt fram och skäller upp folk. Det kom givetvis någon på stigen och det var inte roligt.
Men det lossnade inte riktig förrän imorse. Vi gick morgonpromenad ner till vattnet sen krattade jag barr. Och först låg nonie i skuggan och giffy stod och stirrade, sen började dom leka för första gången på riktigt. Jag höll bara ett öga på dom och försökte att inte lägga mig i. Dom lekte i 45 minuter, najs.
Inne igen så försökte hon vakta sin mat så jag tog bort den och då var dörröppningen viktig så jag körde ut henne. Så fortsatte dom leka inne och låg tillslut utslagna på golvet.
Jätteskönt. Kanske jag äntligen kan sluta att vara polis.
Jag gick inte ifrån Nonie utan stod en koppellängd ifrån. Det kändes bäst så. Hon var duktig och la även hakan på marken en liten stund. Vi gick vidare till plats sittning i grupp och hon tittade lite på schäfern brevid men satt som ett ljus.
Maria komenderade runt oss i lydnadsklass 1 och det gick hyfsat. Hopp var väl det som gick bäst.
Hos husses mamma på landet utanför Stockholm. Det var ett helt underbart gammalt hus med övervuxen trädgård, det var 2 hundar till,Giffy och schäfern Rocky. Rocky och Nonie gick jättebra medan Giffy visade sina gamla takter. Det gick bra iallafall och vi var på promenad och det fanns en helt fantastisk strand. Och hon premiär doppade
Imorse plockade noni av fjädrarna ur grannens påskris ett efter ett så dom blev tvugna att att ta in riset igen. Det var roligt, hon gjorde samma förra året.
Frej och Pam kom och hälsade på, det var ett välkommet avbrott i trädgårds bestyren. Han var så rolig när han låg under huset med nosen ut under trappen och ville komma ut den vägen. Annars var det som vanligt, springa,jaga, dricka vatten.
Hon är så söt i sin sailor moon kostym.
på sina ställen. Det blev en liten chock efter vårvindarna i strängnäs men det håller så sakta på att töa bort. Men det går sakta. Jättesakta.
Noni har fått en ny baklucka. Det finns inget galler mellan än så efter en stund hoppar hon över och lägger sig i baksätet.
Min prinsessa, finaste på hela jorden. Jag tappade mina nycklar i snöstormen (det HÄNDER ju bara inte) i Måndags morse. Som tur är hade akkras matte en extra nyckel hem till mig. Bilnycklarna satt där på oxå. AJ.Men jag tror på ödet och var inte så bekymrad om det, rey skickade extranycklarna. Det som jag tyckte var synd var att cykeln låg i baksätet när jag äntligen hade fått ändan ur och tagit med den upp. Jag ville verkligen cykla. Så när bilnycklarna kom som satte jag glatt ihop delarna mekkade med kedjan(hatar att mekka cykel) och pumpade upp däcken med lite våld och lite ilska, Så bar det av och noonie travade brevid somom hon aldrig gjort annat.
Så härligt! Så när vi kom tillbaka så lyfte jag upp cykeln och väntade på att noonie skulle komma och hon kom inte och jag blev lite småirriterad med cykeln på axeln. Jag hör ett välbekant nyckelskrammel och så kommer hon med nycklarna i munnen.
Bästa hunden! Så Fiiin!
Hon har sprungit som en tok både igår och idag. Bara för att hon kan och vill. I morse stack hon ifrån mig och Karin och jag är så van att hon dycker upp inom en sekund eller två men hon kom inte, tillslut så hörde vi veronicas röst i skogen och antog att hon var med Zalka. Så kom hon rusande tillslut. Nu e hon trött, jättetrött..
Idag när vi var i stallet så var det omöjligt att koncentrera sig på både häst och hund. Då passade hon på att göra lite tjurrusningar mot Pelle och vara allmänt pricis överallt. Inte bra. Måste ta mig i kragen och köra lite häst/hund lydnad. Aestat backade i dag för första gången. Najz
Sparkade i morse, sparkade på lunchen och sparkade Holvastrundan runt. Det är så roligt! Tränade nonie på att dra sparken och nu ikväll så sprang hon före och drog långa sträckor. Det vart lite kaos när jag manade på och hon fick efter ett tag storspelet och drog sparken med linan i munnen tills vi kraschade in i en snödriva och hon fortsatte morra o dra i den tills både hund och spark låg i diket.
Men det var rolit och hon var jätteduktig. Glömmer hela tiden ta bild så jag ska ge mig själv stryk om jag inte får till en bild i morron
Det har snöat hela dan! I morse var jag så pigg på att gå i mina nya skor så jag tyckte att det var en jättebra idé att promenera ut till Atos och little blue trains stall. Vägen dit småsnöade det och var trevligt. Vi mötte rottweilerhannen som varit med en gång på vår kurs, pratade lite, hundarna myste lite. Vi tog oss till stallet och skulle hämta sparken och det gick bra en bit när jag skulle dra den i snömodden, sen fick jag bära den, i motvind hela vägen hem. Snön piskade mig i ansiktet och jag var arg som ett bi. Sen gick vi en promenad i kväll samma väg efter en dag med snöfall och minusgrader. Plogbilden har varit där och det var PERFEKT sparkföre. suck
Fåglarna kvittrade på morgonen när vi åkte kl 6, äntligen! I kväll har vi satt nya rutiner (hoppas jag, det beror på vädret) vi gick holvastby rundan och jag mätte den till 4 km, gick på mindre än en timme i snömodd och isgata så jag hoppas på att den ligger på ca 40 min. Najz!
vi mötte även en glad Hassan som kom framspringandes.
Vi var hos pelle och estat, tömkörde lite , gnagde på ben och poserade vid hagen i nyaste halsbandet.
Vi har varit hos Lisa och Atos varje morron kl 7. Nooni får rasa runt medan vi håller på med vårt. Hon håller sig i närheten och pysslar med sitt, friserar buskarna och nosar efter katten sen går vi en promenad hemåt.
Båda hästarna är vana vid henne nu men hon kommer ibland upp riktigt farligt nära och jag hinner inte med riktigt. Fick äntligen ordning på araben och kunde för första gången komma in bakom honom och han tog det hela med ro.
Hon är så rolig när vi kommer till veterinären. Alltid lika glad och hoppar villigt upp på bordet. Vi var där för att kolla upp hennes ena öra som har varit full med gegga och hon har kliat sönder sig. Det så riktigt fint ut ändå för som vi har pysslat med det där örat för att hålla det rent tills vi fick en tid hos doktorn. Det var som tur var en jästsvamp som fått fäste och veterinären grävde upp ett ton skit. Så långt ner vågade jag aldrig gå men hon sa att om det blir ett återfall så går hennes öronkanal ca 8-10 cm ner innan det viker av mot trumhinnan så jag behöver inte vara rädd att skada den. Vi fick droppar att använda och jag var en lättad matte som åkte hem.
Vi har varit hos lisa och tränat lite på morgonen. Jättehärligt. Shanti har varit hur lydig som helst och pysslar med sitt medan vi andra håller på, sen går vi en promenad hemåt och Lisa plockar upp oss.
Efter 2 timmar i skogen med Zalka och nonie så vilade vi en halvtimme sen hade vi träning på riktigt. Jag var frusen och kall och lite slut på ideer så för vår del började det lite trögt. Men det är ju alltid lite svårt att ladda om. Men nonie är så duktig så det var bara att gaska upp sig. vi körde platsliggning och framförgående sen en ny variant av kontaktövning. Och en bra inlärningsövning på stå.
i like.
Vi avslutade med fika med alla hundarna på arosvägen. Drack te och umgicks.
minihunden är ju bara för söt.
Var ute i skidspåret och virrade med hundarna, Zalka och Nonie. Tränade platsliggning med inkall medan skidåkarna svischade förbi. Och dom var superduktiga. inte en eller två gånger utan hela tiden. Trodde jag hade förlorat zalka till rådjursjakt men hon kom som ett skott. Tur att hon e liten och blir fort trött av att springa i snön. Jag fick lite skäll på vägen till bilen. Jag visste inte ens om att man inte ens får gå brevid spåret. Jag önskar skidåkarna töväder..
Det var jätteroligt och shanti skötte sig exemplariskt. Dom andra på boende tyckte det var härligt med en hund som kom och hälsade på.
Jag är övertygad om att maddis delar min uppfattning att hundar har en själ...
Våran favoritrunda med favorithundarna, akkra, nooni och zalka. Skidgubben är inte lika glad när han får slåss om skidpåret när han kommer farande. Rädd för att sakta ner och inte slå sitt personliga rekord.
Vi var med Lisa till hennes medryttarhäst Tåget. Noni skötte sig fint, var ute och racade på gärdet med kidsen som tolkade efter häst medan vi tömkörde Tåget.
