Kingston var här och fick mycket att stå i med fyra tikar, varav 2 löper.
Han har vuxit på sig ordentligt och såg stilig ut. Han är lite mer än året och en riktig mysbjörn.
Jag fick lite dåligt samvete när jag bestämde mig för att inte ta med Shanti till hundklubben så vi tog en tur i skogen istället, kollade in blåbären men det är ganska långt kvar. Hittade 2 röda smultron och tänkte att jag går förbi mitt svampställe och tittar lite. Jag hade inga förhoppningar alls.
Tänkte på Farmor Monika förra året när vi tog med henne dit, hon skrek och sjöng av lycka. Och det va nästan att jag gjorde det nu jag med. Ojojoj...
Jag stod på svamparna, slet av mig mössan och plockade i den, tänkte ta barnets oxå när jag inser att det är ganska mycket mygg.
Och det ligger ju nära mitt hus så jag kan ju gå tillbaka när som helst.
bara en till och en till.
Vilken svampsommar.
Nu är dom anmälda
Anna och Bordercollien Essa, Anette och Aussien Carissima till Agility Nybörjare.
Jag känner att min glädje smittar av sig! Åh så roligt!
Tålamod är en dygd. Shanti är lugnet själv och vi har hittat en skön morgonlunk.
Barnet härjar och jag o Shanti tar det lugnt.
Vi hade bra kontakt innan start
Vi tog ut en rak linje mellan första och andra hindret , tredje hopp och tunnel utan att behöva springa i onödan.
Lurig ingång på tunneln och utgången hade ett hinder precis framför som drog hunden åt fel håll, jag tog det säkra före det osäkra och släppte inte henne ifrån mig så långt utan kallade in fot och gick mot slalomet i sakta mak. Jag var tvungen själv att efter halva slalomet inse att jag måste skunda på för att hon inte ska gå ur och vi tog det felfritt även om det gick sakta. Säcken inga problem, ensamstående hinder sen in i tunneln igen.
För att ta hindret som stod precis utanför, dom var uppställda i en box, hopp,hopp och yttersväng med föraren kvar i boxen för att ta det utifrån och sen hopp ur.
Kommer inte ihåg exakt hider ordning sen för jag har inga bilder på det men jag inser att hon faktiskt tog däcket felfritt och jag var i chock sen är det hopp, kort tunnel hopp, hopp slut. Jag fattar att vi är felfria när vi går in i tunneln och sänder henne framför mig på dom sista två hoppen.
Noll fel, och en fjärde plats.
Jag är så nöjd.
när jag är i Göteborg. Jag ringer inte i onödan för att inte drabbas av ont i hjärtat och hemlängtan. Jag hör att det är något när jag ringer på tisdagskvällen.
Shanti är borta. Rasmus hade åkt och tvättat bilen och var borta i en halvtimme och när han kom hem igen så var hon puts väck. Han hade tagit barnvagnen och gick gården runt och ropat så han blev hes. Kanske Anna hade hämtat henne. Fast det trodde vi inte på. Det är sån ordning på Anna så inte kom hon och hämtade hunden utan att lämna lapp eller ringa.
Men det var precis det hon hade. Jag frågade henne tidigare om hon ville så var det bara o hämta och åka på sista agility träffen.
Perfekt.
Dom hade haft jätteroligt!
och tror att min hund klarar sig utan mina direktiv. Somom hon vore en mind reader.
Vi diskade oss på däcket och det är helt och hållet mitt fel.
Träningstävling på tisdag.
nya tag
Det kan oroa mig ibland att jag är så säker på att min hund inte kommer göra Mo något.
Det måste ju alla dom som haft sina småbarn på golver med hundar som sen bitit barn oxå ha varit.
har upptäckt något innan Shanti som den sanna lilla vakthund hon är. Jag hade inte kameran inärheten när shanti försöker ta en boll från Mo och nosar henne på magen.
Mo skrattar hörgt och slår armarna om Shantis huvud.
Kärlek.
Härligt väder och träningshumöret på topp Shanti var taggad till tusen och höll hela träningen. ( vi hade inte varit på ridtur oxå, det kan ju bero på det..)
För att kolla om hon var sugen. Det finns en risk för att träna sönder min egen så jag kan lika gärna sprida ut mig lite. Ville se hur lyhörd hon var och snabb som attan är hon. Det tog henne tre vändor att fatta slalom. Hon hoppade gärna och villigt och framför allt lyssnade hon fint.
Ojoj
vart ska jag börja.
Jag kan iallafall inte sova så jag går upp klockan 5. Sätter mig och pysslar ihop några koppel för försäljning. Vid 7 duschar jag och försöker lugna mina fjärilar imagen och det fungerar faktiskt. Väl där så får jag instruktioner hur tidtagaruret fungerar och så ska jag vara förste tidtagare på small och medium.
Jag har inte räknat med att det ska vara 12 pinnar i slalom eller var det 16!? En evighetslång radda med pinnar var det iallafall. Jag hade inte räknat med att det skulle vara 20 hinder. Jag tror att vi har tränat kanske 6, 7 stycken i följd.
HAHAHA.
Jag är en idiot.
Det gick kanon att vara tidtagare och det höll mig ockuperad så att jag slapp tänka på mitt lopp. När vi gick banan så tänkte jag inte på snabbaste vägen utan säkraste och jag försökte tänka i målbilder ( hur jag vill att shanti ska ta hindret, i vilken fart utan att tappa focus, Tack Eva-Marie!) jag gick slalomevigheten och sa högt slalom som vi gör på träning och gick jättesakta... känns ju lite flummigt utan hund. sen tänkte jag på att fånga upp shanti dra ner på tempot innan däcket.
Sen såg jag inga problem.
Vad händer?
Shanti tar första hoppet, tunnel, tredje hopp och sen försöker hon ta tunneln igen och jag stoppar henne med benet.
Diskade. Vi fullföljer loppet(hon går ur sista porten i slalomet men är jag NÖJD eller!!?? vi har som mest tränat 8) och vi strulade på näst sista hindret.
lopp 2 agility.
Samma uppvarvning med focus och målbild.
Lika lungt och nästan laid back attityd så kommer vi till slalom och det går inte fort men det går, så går hon ur rut 8an och i stället för att starta om så tar jag tillbaka henne genom fel port. Och vi blev diskade.
Det var surt.
Det var inte många som kom imål för det stod ett ahinder och drog precis efter säcken, jag gick medvetet sakta för att shanti skulle vända sig om när hon kom ut så att jag kunde sätta henne på rätt hinder. Det var nog det som jag var mest stolt över förrutom att hon lyssnade fint hela tiden och inte drog iväg i ett övertempo jag inte kan hänga med i.
Ojojoj
Jag ser fram emot nästa.
Och jag har tränat lite mer än 3 veckor!
Ska anmäla mig till ågesta. agility klass 1
Jag älskar slalom.
Denna gång Matte Lunberg som firade 40 på Babajan på rullavstånd från Farmor. Perfekt. Vi var inne en sväng och tittade efter folk som jag känner. Ville jättegärna träffa Petter och Lo. Mo och Lo. Det låter ju för härligt. Men underläppen började darra när hon såg allt folk så vi gjorde en snabb sorti.
Jag var inte redo att låta Farmor ta hand om Mo på Landet men nästa gång kanske. Mo var upptagen hela dagen efter. Hon lyckades komma upp på alla fyra och kämpade och kämpade. Hon hittade även Farmors målade blommor på ett skåp som hon försökte krafsa bort. Det gick inte och hon blev rasande, skrek och grät och krafsade igen.
Märkligt humör den bebisen har.
Jag fick fint sällskap av ramon och barnet på agilityplan. När vi kom dit så var det ett träningsgäng där redan och dom var snälla nog att flytta över däcket till slalom pinnarna så vi alla kunde träna på banan. 
Det gick över förväntan så jag hoppas att bitarna ska trilla på plats dom närmsta dagarna.
tävlingen närmar sig. Vad trodde jag? Att vi skulle hinna? Att shanti är en superdog som är överintelligent? Att Matte är en superhandler som klarar av att lära in momenten själv. Att slalom och däcket löser sig självt.
Ja, det gjorde jag. Hahahahaaaaaaaaaaaaa
I ärlighetens namn så trodde jag det.
Så fel man kan ha.
Fördelen med att bo i hus är att kunna släppa ut för morronkiss. Frej tittde undrande på oss när vi låg och morgondrönade. Men tillslut gick vi upp. Jag tog med hundar och bebis till skjutfältet och det var skönt att släppa dom lösa och inte behöva möta en själ. Det blåste halv storm. En riktigt skön och slapp dag.
