tisdag 6 juli 2010

Och vi har ett

Godkänt reslutat!
startnummer 8 Yeska Karlsson, Shanti blandras, plats 33 av 81
Jag är så otroligt nöjd!

Jag sa till mig själv och Rasmus att om det blev 30 plus i stockholm så skulle jag inte åka och tävla. Shanti blir så otroligt seg och tagen av värme så det skulle inte vara rättvist varken mot man, hund eller barn.
Jag var helt inställd på att inte åka. Solen har ju lyst hur länge som helst och så såg jag väderleksrapport som sa mulet men uppsprickande.
Och det var mulet och regn så framåt 14 så inser jag att jag är tvungen att åka.
Och blir nervös.

Anmäler mig och mäter hunden, sen försöker jag hitta rasmus och barnvagn och hur en man på 2 meter bara kan försvinna är en gåta. Jag är i skogen när jag ser att det är banvandring, Högtalarsystemet är under all kritik. Hittan mannen, kastar väska och hund på honom och sticker och banvandrar. Jag har start nummer 3.
Men så härligt, jag har inte värmt upp ordentligt.
Jag känner att jag nästan är rädd för att se på min hund, för att inte tagga henne förmycket. Så det blir tvärtom.
Det är segt som sirap och vi har nästintill ingen kontakt och inget driv. Blir diskade vid hinder 10 men det var som en välgärning.
Vi kör klart och jag är full av skratt. Vad är mitt problem!?

Inför nästa lopp försöker jag fokusera bättre, kör några uppvärmnings hinder, lite torrhandeling (tack EM) och försöker se min hund genom nervositetsdimman. Det är en timme till nästa start och en betydligt bättre värmning.
Hopp, långhopp, ahinder, hinder, balans, hopp, tunnel inga problem hon lyssnar fint, saktar in i ingången på slalomet, med två pinnar kvar går hon ur men jag får tillbaka henne rätt och blir inte diskad ( thank u god!) vi kör vidare , kort tunnel, hinder 3 efter varann runda sista och samma väg tillbaka. Hon kommer långt ifrån mig vid långa tunnelns utgång och jag ser hur hon söker husse och barnet med blicken! Jag får tillbaka henne men det är lite stökigt, sista hindret pressar jag ut henne ur spår så att hon missar och går runt, tillslut tar hon det från rätt håll.

Men oj så nöjd jag är.
oj så fin hon är...

Så nu väntar vi på slalomklicket(när pengen trillar ner) så vi kan börja KÖRA!!

1 kommentar:

Pelles blogg sa...

Jag grattulerar... det var ju inte illa :O)