Kristinehamn

Glömde ringa min mamma när vi åkte över dagen till Kristinehamn för att rida hos Mona och Styrbjörn. Drabbades av dåligt samvete men min mamma sa att hon inte var förvånad. Micke kom och hämtade oss och Shanti fick sitta i baksätet, förra gången åkte hon tillsammans med Jennys hundar, upptryckt mot gallret och livrädd. Väl framme så träffade hon Nova, snällaste rottweiern och dom rusade omkring i regnet, käkade skit och lekte. Vi vart förvånade när Nova började busa omkring som värsta lilla valpen, hon brukar annars vara lugnet självt, jag fick sätta Shanti i bilen en stund för att unghästarna inte skulle hoppa ur skinnet. Jag och Mona stirrade på Micke när han gjorde iordning sin häst. Groomade och fejjade som värsta tonårstjejjen. I den takten skulle vi hålla på till midnatt så vi väntade inte på honom. Jag red två tre-åringar efter pablo som Mona har lagt ner ett jättebra jobb på. Jag glömde bort att dom är så unga, krånglade onödigt mycket med den ena så tillslut förlorade tålamodet med mig och gav mig en liten resa, haha rätt åt mig!
Red tarmen en liten stund innan dårarna som håller på i ridhuset drog igång en maskin som lät som attan och han blev skärrad och jag hängde på 3kvart, -hjälmen yeska, tänkte jag, var är hjälmen?
Det är tufft att rida utan,
men det är inte tufft att vara död..