Påskmiddag

Det finns en bra sak med dåligt samvete och det är att man kan ta itu med det. Margit Urtegård pratar mycket och varmt om sina föräldrar som dog när hon var liten. Och jag har en mamma som jag älskar jättemycket men som jag aldrig riktigt träffar, jag har en syster som vissligen är helt galen (!) men som jag gillar lika mycket, Jag har tre syskonbarn som betyder allt men som jag ändå nästan alltid lyckas missa födelsedagarna. Det har sina sidor att alltid vara den eviga tonåringen och när jag ser och lyssnar på Margit så tänker jag ; Yeska, det är dags att växa upp. Grow up and get a haircut. Så för en gångs skull lyckades jag umgås med de mina OCH rida som en galning hos Mona och Styrbjörn och äta påskmiddag.
Allt som krävs är lite planering